Cecilia Josefsson disputerar den 20 november

2020-10-02

Cecilia Josefsson försvarar sin avhandling Adaptive resistance: Power struggles over gender quotas in Uruguay den 20 november kl. 15.00 i Brusewitzsalen, Östra Ågatan 19. Disputationen kommer att sändas live via Zoom. 

Cecilia Josefsson

Opponent är Susan Franceschet, professor, Department of Political Science, University of Calgary.

Betygsnämndens ledamöter är Niklas Bolin, docent, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet och Erika Forsberg, docent, Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.

Adaptive resistance: Power struggles over gender quotas in Uruguay

Varför och på vilket sätt misslyckas jämställdhetspolitiska reformer som syftar till att skapa ett mer rättvist och jämlikt samhälle? I strävan att öka vår kunskap om könade institutionella förändringar i allmänhet och jämställdhetspolitiska misslyckanden i synnerhet, undersöker Cecilia Josefsson privilegierade politiska eliters motstånd mot jämställdhetspolitiska reformer.

För att belysa hur motståndare till jämställdhetspolitiska reformer anpassar sina motståndsstrategier över tid, i relation till idéburna och institutionella förändringar, utvecklar avhandlingen en motståndsstegsmodell. Modellen beskriver hur status quo-försvarare anpassar sina motståndsstrategier i relation till policyprocessens olika faser: agendasättning, policyformulering, beslutsfattande och implementering.

Teorin om privilegierade politiska eliters motstånd mot jämställdhetspolitiska reformer utvecklas med hjälp av med en empirisk studie av en 30 år lång process för att anta och implementera könskvotering i valen till Uruguays parlament. Globalt sett har elektorala könskvoteringsreformer utgjort den vanligaste typen av valsystemsreform under de senaste tre decennierna. Sedan 1990-talet har över 85 länder lagstiftat om könskvotering i valet till sina nationella parlament. Men även om den snabba och globala spridningen av denna typ av reform har bidragit till att öka andelen kvinnor i parlament världen över så har många könskvoteringsreformer också misslyckats med att snabbt öka kvinnors access till politiska maktpositioner. Tidigare forskning har främst förklarat kvoteringsmisslyckanden genom att peka på reformernas tekniska designbrister och svårigheter att få kvotering att fungera i olika typer av valsystem.

I kontrast till tidigare forskning betraktar Cecilia Josefsson kvoteringsmisslyckanden som ett resultat av strategiskt och idébaserat motstånd bland (manliga) politiska eliter. Med utgångspunkt i ett stort antal intervjuer med uruguayanska politiska eliter, tre omfattande kvoteringsdebatter i det uruguayanska parlamentet och analyser av en mängd partilistor, undersöker denna avhandling den långa maktkamp som omgärdat införandet av en könskvoteringslag i Uruguay. Avhandlingen visar hur mäktiga kvoteringsmotståndare, i sina försök att ignorera, stoppa och undergräva en könskvoteringsreform, anpassar sina motståndsstrategier allteftersom kvinnliga kvoteringsförespråkare förmår transformera idéer och diskurser kring demokrati och representation.

Sammantaget bidrar den här avhandlingen till en djupare förståelse av motstånd mot jämställdhetspolitiska reformer, denna typ av motstånds adaptiva karaktär, varför starkt och långvarigt motstånd uppstår i vissa kontexter, samt fördjupar vår kunskap om de faktorer som upprätthåller mäns politiska dominans. Samtidigt visar boken hur framsteg och könade institutionella förändringar faktiskt kan åstadkommas, även i kontexter där motståndet är mycket starkt.


Läs mer om Cecilia Josefsson här

Disputationer

Senast uppdaterad: 2021-04-06