Statsvetenskapliga institutionen

Gina Gustavsson

Mitt ena projekt handlar om något jag kallar för ”romantisk liberalism”, ett bortglömt men viktigt spår i liberal idéhistoria, inte minst hos John Stuart Mill, men även ett centralt tema i den samtida politiska debatten. Jag menar att vi i det offentliga samtalet ser allt fler romantisk-liberala försök att försvara hårdare tag mot muslimska invandrare i väst. För även om de liberaler som försvarar t.ex. slöjförbud och Muhammedkarikatyrer ofta kallar sig för ”upplysningsliberaler” så ger en närmare granskning vid handen att de i själva verket ofta åberopar påfallande romantiska argument, som att en sann liberal måste visa sitt autentiska jag och våga stå upp för det i offentligheten. Jag håller nu på att avsluta en bok om denna romantiska liberalism och den sorgligt baktalade upplysningsliberalismen, som jag istället försvarar, eftersom den lägger grunden till en mycket mer tolerant liberalism än vad tidigare forskning har hävdat.

Mitt andra projekt handlar om fenomenet liberal nationalism, speciellt i relation till en omfördelande välfärdsstat. Detta projekt bedriver jag både i Uppsala och vid Nuffield College i Oxford, tillsammans med den liberala nationalismens mest framstående nutide tänkare: politisk-teoretikern David Miller. Bakgrunden består i att på senare år har flera europeiska länder genomfört försök att på politisk väg skapa en liberal nationell identitet, t.ex. i form av utförliga medborgarskapstest och -ceremonier. Denna trend bygger givetvis på en mängd olika fenomen och ideologier. En av de viktigare är dock teorin om liberal nationalism: En starkare och samtidigt mer inklusiv nationell identitet presenteras som en lösning på den skepsis till välfärdsstaten och dess omfördelande funktioner som verkar växa hos allt fler, och som många liksom Robert Putnam menar delvis beror på att tilliten och solidariteten urholkas i alltmer kulturellt pluralistiska miljöer om ingen ny gemensam identitet överbryggar de upplevda skillnaderna.

Men trots att teorin om liberal nationalism alltså vägleder en hel del politik i integrations- och medborgarskapsfrågor lider den av ett stort behov av både empirisk, normativ och begreppslig prövning och uppdatering. Enbart en handfull studier har t.ex. studerat om en starkare nationell identitet faktiskt leder till mer ekonomisk omfördelning. De har sällan studerat flera länder samtidigt och inte heller bemödat sig om att differentiera särskilt väl mellan de teoretiskt mycket olika typerna av nationell identitet som finns. Den individuella mekanismen för detta tänka samband förblir även teoretiskt onyanserad och empiriskt outforskad.

Mitt projekt syftar till att råda bot på dessa allvarliga forskningsluckor i vår kunskap om mer eller mindre inklusiv nationell identitet och dess effekter på den ekonomiska solidariteten. I del I besvaras frågan "Vilka empiriska effekter har olika typer av nationell identitet på attityder till ekonomisk omfördelning?". Först utvecklas och nyanseras de hypoteser som finns latent i teorin om liberal nationalism, både om olika typer av nationell idenitet (civil,kulturell, etnisk etc.), individnivåmekanismen (är det tillit, lojalitet eller självkänsla som gör att det ena kan leda till det andra?) och om nationell identitet har starkare effekter på solidariteten beroende på vilka grundläggande värden man styrs av i livet (tradition eller självförverkligande t.ex.). Hypoteserna prövas sedan empiriskt, genom statistiska analyser av tvärnationella attitydstudier som redan

samlat en ansenlig mängd oanalyserat material om nationell idenitet och andra attityder och genom psykologiska experiment på The Centre for Experimental Social Sciences vid Nuffield College.

I del II av projektet ställs frågan "Är en genuint liberal, dvs inklusiv, nationalism empiriskt och normativt möjlig?". Med hjälp av den socialpsykologiska forskningen om hur fördomar påverkas av upplevelsen av både ekonomiska och mer kulturella/symboliska hot utvecklas en ny teori om vilka effekter politiska försök att skapa en inklusiv nationell identitet kan ha för solidariteten och toleransen hos den nationella majoriteten. Detta testas sedan för första gången någonsin genom statiska analyser av attityddata före och efter sådana reformer, liksom tvärs kontexter. Slutligen genomförs en begreppslig och normativ jämförelse av idén om den liberala nationalismen med idén om en "nationalisering av liberala värden", som många forskare menar utgör en samtida europeisk trend.

Ålder: 31

Familj: Sambo och en dotter.

Utbildning: Jag har en fil mag. i statskunskap från Uppsala, inklusive strökurser i sociologi, praktisk filosofi, religionsvetenskap och antropologi i Uppsala och i Padova (Italien).

Engagemang under studietiden: Jag hade en rätt kort studietid och pluggade flera kurser samtidigt så mitt övriga engagemang bestod tyvärr mest av långa fikadiskussioner med vänner och kursare på Gotlands nation och Café Linné.

Vad gör du på fritiden: Fortsätter ovan nämnda diskussioner med mina människor (dock nuförtiden oftare ackompanjerade av vin än av kaffe), läser, springer, äter gott, reser tillbaka till ställen jag gillar och längtar alltid lite till Italien.

Favoritplats i Uppsala: Svartbäcksgatan mellan S:t Olof och Skolgatan.

Favoritnation: GH.

Vad gör dig glad: Kvällssol, folk som bjuder på sig själva, genuina samtal och färgstarka klänningar.

Vad gör dig arg: Förljugenhet, brist på självdistans och termobyxor.