Statsvetenskapliga institutionen

Nya forskningsprojekt

FORTE OCH RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

VETENSKAPSRÅDET

VETENSKAPSRÅDETS PROJEKTMEDEL FÖR UTVECKLINGSFORSKNING

WALLENBERGS STIFTELSE

Forte och Riksbankens Jubileumsfond

Forskning om offentliga investeringar, politisk mobilitet och statlig tillsyn av välfärdssektorn har beviljats medel från Forte och Riksbankens Jubileumsfond.

De forskare vid statsvetenskapliga institutionen som tilldelats forskningsbidrag är:

  • Pär Nyman och Axel Cronert för De offentliga investeringarnas politik (3 530 000 från Forte).
  • Karl-Oskar Lindgren för Sådan förälder sådant barn? Politisk mobilitet i Sverige under 100 år (3 695 000 kr från Riksbankens Jubileumsfond).
  • Linda Moberg och Karin Leijon (i samarbete med Mio Fredriksson vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap) för Hur påverkar statlig tillsyn välfärdens professioner? (4 046 000 från Forte).

De offentliga investeringarnas politik

I forskningsprojektet ”De offentliga investeringarnas politik” undersöker Pär Nyman och Axel Cronert sambandet mellan brist på statliga investeringar och kortsiktiga politiska mål.

Det finns mycket som tyder på att nivån på de offentliga investeringarna i många länder är alldeles för låg. Investeringsbehoven är stora inom både utbildning och infrastruktur, samtidigt som det låga ränteläget innebär att de ekonomiska argumenten för ökade investeringar är starkare än på mycket länge. Trots detta sjunker nivån på de offentliga investeringarna i de flesta rika länder. Hur kan det komma sig? Pär Nyman och Axel Cronert studerar två möjliga förklaringar till varför välbehövliga investeringar inte alltid kommer till stånd. För det första kan regeringar prioritera utgifter med omedelbar avkastning i stället för långsiktiga investeringar om de tror att det förstnämnda gynnar deras chanser att bli omvalda. För det andra är investeringar behäftade med viss osäkerhet, exempelvis kring huruvida beslutet skulle rivas upp vid ett maktskifte.

Pär Nyman

– Av samma skäl som ett ensidigt fokus på att vinna nästa val ibland har fått regeringar att spendera i stället för att spara, kan den typen av kortsiktighet även resultera i en brist på investeringar. Insikten om den första risken har haft ett stort inflytande på både forskning och hur vi utformar våra finanspolitiska ramverk, men vi vet väldigt lite om hur stor den senare problematiken är, säger Pär Nyman som leder projektet. Därför kommer vi nu att genomföra ett antal delstudier som på olika sätt belyser frågan om hur budgetregler och förväntade valutfall påverkar hur regeringar prioriterar mellan kortsiktig konsumtion och olika slags investeringar.

Sådan förälder sådant barn? Politisk mobilitet i Sverige under 100 år

Syftet med Karl-Oskar Lindgrens projekt ”Sådan förälder sådant barn? Politisk mobilitet i Sverige under 100 år” är att försöka ge svar på frågor som rör kopplingen mellan föräldrars och barns politiska deltagande.

En välfungerande demokrati förutsätter att alla medborgare har likartade förutsättningar att påverka den politik som förs. I synnerhet bör möjlighet att delta i det politiska livet inte bero på vilka ens föräldrar är. Medan det finns en omfattande forskning om hur ekonomisk och social ojämlikhet överförs mellan generationer vet vi ännu förhållandevis lite om kopplingen mellan föräldrars och barns politiska deltagande. I vilken utsträckning är barn till politiskt aktiva föräldrar mer benägna att rösta eller kandidera till politiska poster? Om så är fallet, varför är det så och vad kan vi göra åt det? Syftet med detta projekt är att försöka ge svar på dessa viktiga frågor. En viktig anledning till den begränsade forskningen om detta viktiga ämne är bristen på lämpliga data. Tanken med detta projekt är att försöka råda bot på detta problem genom att utnyttja svenska registerdata vilka erbjuder unika möjligheter att studera politiskt deltagande såväl på massnivå (valdeltagande) som på elitnivå (innehavandet av politiska poster).

Karl-Oskar Lindgren

– I en demokrati bör möjligheterna till politiskt inflytande inte bero på vilka föräldrar man har. Det är därför viktigt att öka kunskapen om hur och varför politisk ojämlikhet går i arv mellan generationer. För att kunna vidta effektiva åtgärder för att öka den politiska jämlikheten i samhället behöver vi helt enkelt veta mer om hur föräldrarnas socioekonomiska status och politiska deltagande påverkar barnens politiska engagemang som vuxna, säger Karl-Oskar Lindgren.
Läs mer om projektet på Riksbankens Jubileumsfonds webbsida

Hur påverkar statlig tillsyn välfärdens professioner?

Linda Moberg leder ett forskningsprojekt som jämför hur statlig tillsyn bedrivs i välfärdsområdena skola, vård och äldreomsorg. Syftet med projektet är att studera om statlig tillsyn kan organiseras på ett sätt som skapar förutsättningar för kontroll och insyn utan att begränsa professionernas handlingsutrymme mer än nödvändigt.

Under de senaste decennierna har Sverige förändrat styrningen av välfärdstjänster så som skola, vård och omsorg. Inspirerade av idéer mest kända under namnet New Public Management har olika marknadsorienterade reformer implementerats i flera välfärdssektorer i syfte att förbättra kvalitén, öka effektiviteten och stärka brukarnas inflytande genom valfrihet. Den ökade tilltron till New Public Management har också skapat ett större behov av granskning i syfte att i efterhand säkerställa att välfärdsproducenter tillhandahåller tjänster av hög kvalitet samt att de följer lagar och bindande föreskrifter.

Linda Moberg

– För att vara säker på att välfärdstjänster så som skola, vård och omsorg håller god kvalitet och bedrivs i enlighet med demokratiskt fattade lagar och bestämmelser krävs någon form av granskning och kontroll. Samtidigt vet vi att ett ökat fokus på granskning riskerar att underminera välfärdspersonalens handlingsutrymme och självbestämmande, värden som traditionellt sett har setts som viktiga för att välfärdstjänster ska hålla hög kvalitet. I detta projekt vill vi studera hur en specifik form av granskning och kontroll, statlig tillsyn, används i välfärdssektorn och hur synen på tillsyn som reaktivt styrmedel har förändrats över tid. Vi är också intresserade av vilka inspektionsstrategier som tillsynsmyndigheterna använder sig av och om dessa kan vara mer eller mindre främjande för professionellt handlingsutrymme, säger Linda Moberg som är knuten till både statsvetenskapliga institutionen och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Vetenskapsrådet

Forskare vid statsvetenskapliga institutionen har tilldelats medel från Vetenskapsrådet för forskning om oppositionen inom EU-politiken, Thomas Hobbes, den politiska ojämlikhetens uppkomst och arbetets betydelse för att skapa politiskt engagerade medborgare.

De forskare vid institutionen som tilldelas forskningsmedel är:

Den politiska oppositionens paradox i Europa: en analys av plenumdebatter i tretton parlament

Syftet med projektet är att undersöka opposition inom EU-politiken i tolv medlemsländers parlament och Europaparlamentet. Yttrar sig opposition i EU-politiken som kritik mot politikens innehåll, eller snarare som motstånd mot EU som politiskt system?

Bilden av politisk opposition i dagens Europa präglas av en paradox. Den Europeiska unionen är, å ena sidan, i grunden omstridd och kraftigt kritiserad. Å andra sidan har forskningen sedan länge hävdat att EU-politiken präglas av en frånvaro av opposition. Hur ska vi förstå denna motstridiga bild av politisk opposition i dagens Europa? Projektet vill lämna ett antal viktiga bidrag till den vetenskapliga forskningen om politisk opposition. För det första kommer vi genom omfattande datainsamling och empiriska analyser att kunna pröva motstridiga antaganden om förekomsten av opposition i EU-politiken. För det andra kommer projektet att utnyttja de omfattande data som samlas in för att förbättra statsvetenskapens teoretiska förståelse av politisk opposition och dess centrala roll i den moderna demokratin.

Christer Karlsson

– En fungerande opposition är en avgörande förutsättning för en fungerande demokrati. Utan en opposition som erbjuder alternativ till den sittande regeringen reduceras våra val till tomma symbolhandlingar. Om kritiska väljare ser sig berövade handlingsalternativ i politiken så är risken uppenbar att missnöjet istället kanaliseras mot det politiska systemet i sig. Detta ser ut att vara på väg att hända i dagens Europa där EU som organisation allt mer blir föremål för väljarnas missnöje. Detta ger samtidigt bränsle till EU-skeptiska partier, varav många befinner sig på den yttersta högerkanten och inte självklart sluter upp bakom den liberala demokratin. För att möta dessa utmaningar måste vi förstå mer om opposition som politiskt fenomen. Det är i grunden en ödesfråga för såväl EU:s legitimitet som för demokratins framtid i Europa säger Christer Karlsson som leder projektet.

Thomas Hobbes och samvetsfriheten: Tolkningens och kritikens samhörighet

Johan Tralau

Detta projekt har två mål.

För det första söker det utveckla en helt ny förståelse av Thomas Hobbes (1588-1679), som är en av de viktigaste filosoferna i det politiska tänkandets historia. Jag kommer att undersöka hans försvar för samvetsfrihet, alltså för medborgares möjlighet att ha avvikande åsikter utan att staten straffar dem för detta. Samvetsfriheten anses ofta vara en viktig del i ett frihetligt rättssystem, men dess implikationer är omstridda. I projektet utforskar jag Hobbes teori från tre olika utgångspunkter – normativ politisk teori, kontextualism och hermeneutik – i tre olika studier, av vilka var och en tänks utveckla en ny tolkning.

Men för det andra vill jag utveckla en större teoretisk och metodologisk hypotes om släktskapen mellan dessa tre tillvägagångssätt. Det anses allmänt att normativ teori, kontextualism och hermeneutik är mycket olika intellektuella sorters intellektuella äventyr och att det är något helt annat att värdera en idé än att tolka den. Jag vill emellertid pröva tanken att dessa arbetssätt alla grundar sig i ”intern kritik”, alltså i det platonska företag som går ut på att bedöma ett arguments giltighet eller sanning på grundval av dettas egna premisser, alltså ”inifrån”. Om detta stämmer, som jag tror, så finns det en gemensam princip som ligger till grund för alla dessa tillvägagångssätt och metoder. I en tid som präglas av bristande vilja att förstå andra människor och deras argument är en sådan insikt viktig, säger Johan Tralau.

Den politiska ojämlikhetens uppkomst och reproduktion: Politisk mobilitet i Sverige under 100 år.

Syftet med Karl-Oskar Lindgrens projekt ”Den politiska ojämlikhetens uppkomst och reproduktion: Politisk mobilitet i Sverige under 100 år” är att använda svenska registerdata för att besvara frågor om politisk mobilitet inom och mellan generationer.

I en välfungerande demokrati ska alla medborgare ha liknande förutsättningar att påverka den politik som förs. Skillnader i politiskt deltagande som är stabila genom livet är särskilt problematiska då de innebär att de människor som har störst politiskt inflytande som gamla också var de mest inflytelserika som unga. Detsamma gäller skillnader i politiskt deltagande kopplade till familjebakgrund. I en demokrati ska politiskt inflytande inte bero vilka ens föräldrar är.

Karl-Oskar Lindgren

Politisk mobilitet inom och mellan generationer utgör därför ett viktigt inslag i en demokrati genom att den bidrar till att utjämna inflytandet mellan olika individer och familjer. Medan det finns en omfattande forskning om ekonomisk och social mobilitet, vet vi dock ännu förhållandevis lite om hur politisk ojämlikhet upprätthålls genom livet och överförs mellan generationer. Hur stabilit är det politiska engagemanget över livscykeln? Ökar sannolikheten att rösta eller kandidera till politiska poster om man har politiskt aktiva föräldrar? Har graden av politisk mobilitet förändrats över tid, och i så fall varför? Syftet med projektet är att använda svenska registerdata för att besvara dessa viktiga frågor.

– För att kunna vidta effektiva åtgärder för att öka den politiska jämlikheten i samhället behöver vi helt enkelt veta mer om hur politiskt engagemang utvecklas över livscykeln och överförs från föräldrar till barn, säger Karl-Oskar Lindgren.

Arbetets politiska betydelse

Syftet med det här projektet är att studera hur människors position på arbetsmarknaden relaterar till deras politiska deltagande och politiska attityder. 

Ett vanligt påstående i den offentliga debatten är att arbetslöshet och andra typer av ekonomisk utsatthet inte bara utgör ett stort socialt problem utan också utgör ett hot mot demokratin. Medan vissa befarar att hög arbetslöshet och vidgade ekonomiska klyftor ska leda till tilltagande politisk passivitet och alienering, oroar sig andra för att samma faktorer ska främja populistiska och anti-demokratiska strömningar i samhället.

Det finns dock betydande kunskapsluckor både om och hur människors förankring på arbetsmarknaden påverkar politiskt engagemang och politiska attityder. Syftet med projektet är därför att bidra till ökad kunskap om dessa frågor genom att använda svenska registerdata för att undersöka om, och i så fall hur, människors position på arbetsmarknaden relaterar till deras politiska deltagande och politiska attityder. 

-Vår förhoppning är att resultaten från detta forskningsprojekt ska bidra till att öka kunskapen om arbetets betydelse för att skapa de politiskt engagerade medborgare som utgör en nödvändig förutsättning för en vital och fungerande demokrati, säger Karl-Oskar Lindgren som leder projektet. 

Ett treårigt forskningsprojekt om kön och sociala medier i omtvistade val tilldelas Vetenskapsrådets projektmedel för utvecklingsforskning.

En forskargrupp vid statsvetenskapliga institutionen bestående av Pär Zetterberg, Elin Bjarnegård, Malin Holm och Sandra Håkansson har tilldelas 3 900 000 kr för Gender and social media in contentious elections. 

Gender and social media in contentious elections.

Syftet med det här projektet är att undersöka hur sociala medier påverkar politiska kandidater i repressiva stater och om det råder någon skillnad mellan hur manliga och kvinnliga kandidater påverkas.

Per Zetterberg

Sociala medier har förändrat förutsättningarna för det offentliga samtalet. Bland annat påstås de påverka politiska kandidater i repressiva stater på både ett positivt och negativt sätt. Å ena sidan kan sociala medier ge oppositionella och andra marginaliserade grupper nya möjligheter för organisering och kampanjarbete. Å andra sidan ger de förtryckande regimer nya verktyg att tysta och skrämma oppositionspolitiker. I projektet vill vi titta närmare på båda dessa dynamiker i samband med ett val. Vi vill också undersöka om manliga och kvinnliga kandidater påverkas i olika omfattning och på olika sätt av sociala medier, säger Pär Zetterberg som leder projektet.

Wallenbergs Stiftelse 

Ett forskningsprojekt om hur den resultatstyrning som varit dominerande i svensk offentlig förvaltning har påverkat de två myndigheter som ansvarar för statens användning av legitimt våld: Polismyndigheten och Försvarsmakten har tilldelats projektanslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.

Shirin Ahlbäck Öberg (i samarbete med Sofia Ledberg Knöchel och Emma Björnehed båda vid Försvarshögskolan) får 3 800 000 kr från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse för Governing public professions: Performance management and professional autonomy in the police and military.

Governing public professions: Performance management and professional autonomy in the police and military

Hur styrs militär och polis och vilka konsekvenser har detta för de professionella grupper som är verksamma inom dessa statliga myndigheter? Det här projektet undersöker hur den resultatstyrning som varit dominerande i svensk offentlig förvaltning har påverkat de två myndigheter som ansvarar för statens användning av legitimt våld: Polismyndigheten och Försvarsmakten. Trots polisen och militärens viktiga roll som försvarare av liberala demokratiska värden och deras makt att utmana dessa värden så har kopplingen mellan resultatstyrning och professionernas handlingsutrymme inte studerats i förhållande till dessa myndigheter. Tidigare forskning inom offentlig sektor har främst fokuserat på resultatstyrningens effekter vad gäller organisation och funktion på lokal nivå inom skola, vård och omsorg. Trots att förvaltningsforskningen inte analyserat polis och militär utifrån denna aspekt har relaterad forskning dock påvisat att detaljnivån i styrningen inverkar på professionella gruppers autonomi, organisatoriska utveckling samt yrkesutövning. Detta förstärker motivationen till att undersöka de två professioner och myndigheter som är tydligast kopplade till den moderna statens demokrati och legitimitet.

Shirin Ahlbäck Öberg

– Trots att polisen och militären verkar inom liknande hierarkiska organisationsstrukturer, med till viss del liknande arbetsuppgifter, och trots att både Polismyndigheten och Försvarsmakten genomfört liknande resultatstyrningsreformer så varierar effekterna av dessa stort mellan myndigheternas professionella grupper. Medan den militära professionen har lyckats behålla en hög grad av professionell autonomi, inte minst i sina internationella insatser, har den svenska poliskåren i många avseenden varit underkastad detaljstyrning. Den här jämförande fallstudien undersöker resultatstyrningsreformer inom Polismyndigheten och Försvarsmakten från 1990-2016 och ger ett bidrag till förklaringen av dessa skillnader, säger Shirin Ahlbäck Öberg som leder projektet.