Nya forskningsprojekt 2018

FORTE

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

VETENSKAPSRÅDET

Forte

De forskare vid statsvetenskapliga institutionen som tilldelats forskningsbidrag från Forte är:

  • Jenny Jansson för Varsel om stridsåtgärd: ett nytt mått på arbetsmarknadskonflikt (3 930 000 kr).

  • Markus Holdo för Tillitens mekanismer: medborgare och samhällsinstitutioner i tre utsatta bostadsområden (3 830 000 kr).

  • Johanna Söderström och Markus Holdo för The Politics of Resentment in Sweden and the United States: Emotion, Motivation and Identity (4 130 000 kr).

  • Josefina Erikson, Cecilia Josefsson och Cristina Bergqvist för Är parlamentet en jämställd arbetsplats? En studie av svenska riksdagens arbetsvillkor och dess inverkan på ledamöters uppträdande (5 824 000 kr).

  • Christina Bergqvist och Josefina Erikson för Hur kan fackliga organisationer bidra till att öka jämställdheten i arbetslivet? En studie av LO som jämställdhetspolitisk aktör (3 330 000 kr).

  • Maria Heimer för Barns delaktighet och insatsernas utfall inom den sociala barnavården: En modell för regionalt utvecklingsarbete (4 958 000 kr).

Varsel om stridsåtgärd: ett nytt mått på arbetsmarknadskonflikt

Forskare: Jenny Jansson (statsvetenskapliga institutionen)

Finansiering: 3 930 000 kr från Forte

För mer information kontakta: Jenny Jansson 
E-post: jenny.jansson@statsvet.uu.se


Tillitens mekanismer: medborgare och samhällsinstitutioner i tre utsatta bostadsområden

Forskare: Markus Holdo (statsvetenskapliga institutionen)

Finansiering: 3 830 000 kr från Forte

För mer information kontakta: Markus Holdo
E-post: markus.holdo@statsvet.uu.se


The Politics of Resentment in Sweden and the United States: Emotion, Motivation and Identity

Polarisering präglar politiska samtal i flera västländer, inte minst om hur välfärdsstatens resurser ska användas. Allt fler medborgare har kommit att ställa invandrings- och integrationspolitikens kostnader mot förbättrad välfärd för dem själva. Allt fler anser också att politiska ledare ignorerar många viktiga samhällsproblem, bortser från deras intressen och baserar sina beslut på debatter som domineras av ett fåtals perspektiv. I det här projektet vill vi undersöka hur känslor av orättvisa, idéer om vilka prioriteringar som vore rimligare och identitet har påverkat denna politiska utveckling i Sverige och USA.

– Det är särskilt intressant att jämföra utvecklingen i Sverige med utvecklingen i USA, eftersom det är två mycket olika länder som ändå har en hel del gemensamt när det gäller den politiska utvecklingen under de senaste åren, säger Johanna Söderström och Markus Holdo. Det ska bli spännande att jobba tillsammans med det här projektet utifrån våra olika forskningsbakgrunder.

Forskare: Johanna Söderström (statsvetenskapliga institutionen) och Markus Holdo (statsvetenskapliga institutionen).

Finansiering: 4 130 000 kr från Forte

För mer information kontakta: Johanna Söderström
E-post:Johanna Söderström@statsvet.uu.se


Är parlamentet en jämställd arbetsplats? En studie av svenska riksdagens arbetsvillkor och dess inverkan på ledamöters uppträdande

Det här projektet tar sig an frågan om en jämställd representation i riksdagen från ett nytt perspektiv genom att se parlamentet som en könad arbetsplats. Projektet är inte bara teoretiskt innovativt utan bidrar även med den hittills mest omfattande empiriska undersökningen av arbetsvillkoren i riksdagen från ett jämställdhetsperspektiv.

Den svenska riksdagen är känd för att vara ett av världens mest jämställda parlament. Bortom den numeriska jämställdheten och studier som visar att kvinnor har haft inflytande på den förda politiken, vet vi emellertid ganska lite om vilka hinder och möjligheter män och kvinnor möter i sitt arbete som politiska representanter. Det här projektet tar sig an frågan om en jämställd representation från ett nytt perspektiv genom att se parlamentet som en arbetsplats. Utgångspunkten är att ledamöters möjligheter att utföra sitt parlamentariska uppdrag påverkas av olika aspekter kopplade till arbetsplatsen och arbetets organisering, så som maktrelationer, formella och informella regler och normer samt könade föreställningar om hur en ledamot bör bete sig. Utifrån vår konceptualisering av den parlamentariska arbetsplatsen kommer vi att undersöka huruvida mäns och kvinnors arbetsvillkor skiljer sig åt i den svenska riksdagen samt hur arbetsmiljön påverkar manliga och kvinnliga ledamöters prestationer. Projektet är inte bara teoretiskt innovativt utan bidrar även med den hittills mest omfattande empiriska undersökningen av arbetsvillkoren i Riksdagen från ett jämställdhetsperspektiv.

– Vi har sedan 2015 samarbetat med Riksdagens arbetsgrupp för jämställdhet för att undersöka arbetsvillkoren i riksdagen. Inom ramen det arbetet kom vi att intressera oss för riksdagen som arbetsplats och för kvarvarande jämställdhetsproblem. I det här projektet får vi möjlighet att jobba vidare med dessa frågor och ta ett helhetsgrepp. Det finns ett stort intresse utomlands för dessa frågor, inte minst för att riksdagen anses vara ett av världens mest jämställda parlament. Vi är också glada att få möjlighet att kunna ägna oss åt forskning som kan bidra till att i praktiken förbättra jämställdheten bland folkvalda säger Josefina Erikson som leder projektet.

Forskare: Josefina Erikson (statsvetenskapliga institutionen), Cecilia Josefsson (statsvetenskapliga institutionen) och Christina Bergqvist (statsvetenskapliga institutionen).

Finansiering: 5 824 000 kr från Forte

För mer information kontakta: Josefina Erikson
E-post: josefina.erikson@statsvet.uu.se


Hur kan fackliga organisationer bidra till att öka jämställdheten i arbetslivet? En studie av LO som jämställdhetspolitisk aktör

Internationellt sett ligger Sverige i topp när det gäller jämställdhet med små skillnader mellan kvinnors och mäns deltagande i politiken, i facket och på arbetsmarknaden. Trots dessa framgångar återstår, emellertid, stora utmaningar för att skapa ett jämställt arbetsliv. De fackliga organisationerna är viktiga samhällspolitiska aktörer i arbetet för en mer jämställd arbetsmarknad. Allt fler kvinnor tar plats i de fackliga beslutsstrukturerna och LO har införlivat en feministisk grundsyn i sitt arbete. Förutsättningarna för facklig feminism borde alltså vara goda. Den dominerande bilden, som fortfarande framtonar i forskningen, om facket som en manlig bastion där normen om den manlige familjeförsörjaren och maskulint kodade ledarskapsideal, är i gungning.

Syftet med detta projekt är att undersöka vad som händer i en organisation, som LO, med rötter i klasskampen när en ny konfliktdimension baserad på feministiska idéer ska införlivas. Kan dessa två konfliktlinjer förenas? Vilka jämställdhetskrav har formulerats och drivits inom förbunden? Vilka strategier har de jämställdhetspolitiska aktörerna använt? Har de stött på konflikt och motstånd inom förbunden? För att besvara frågorna undersöker projektet fackliga feministiska krav och om de stött på motstånd eller fått genomslag. Teoretiskt relaterar studien till forskning om under vilka förutsättningar feministiska frågor kan få genomslag i beslutsfattande processer.

– Denna forskning är viktig eftersom den svenska arbetsmarknaden fortsatt är präglad av könssegregering och ojämställdhet där kvinnor tjänar mindre, har sämre positioner och ofrivilligt arbetar deltid i högre grad än män. I spåren av #metoo har också vittnesmålen om sexuella trakasserier visat hur djupt rotade könsmaktsstrukturerna är såväl på många arbetsplatser som inom organisationer säger Christina Bergqvist som leder projektet.

Forskare: Christina Bergqvist (statsvetenskapliga institutionen) och Josefina Eriksson (statsvetenskapliga institutionen).

Finansiering: 3 330 000 kr

För mer information kontakta: Christina Bergqvist 
E-post: christina.bergqvist@statsvet.uu.se


Barns delaktighet och insatsernas utfall inom den sociala barnavården

Målet för detta forskningsprojekt är att, på basis av de olika delstudierna, utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete i syfte att stärka utsatta barns delaktighet inom socialtjänsten.

Det saknas forskning både om processen som mynnar ut i socialtjänstens biståndsbedömning och om vilka insatser som hjälper utsatta barn. En del av studien granskar hur barns delaktighet påverkar den insats som erbjuds barnet vilket studeras i 12 kommuner av olika storlek och med olika förutsättningar. Idag finns det inte kunskap om vilka insatser som hjälper barn som lever med omsorgsbrist i hemmet. Ett viktigt bidrag är utformande av en metod att mäta utfallet av insatser, baserat på ett barnrättsperspektiv och barns egna skattningar, där utgångspunkten är – till skillnad från tidigare inflytelserika studier - att utsatta barn ska få skydd och stöd här och nu.

– Om det ska ske en förändring mot ett barnrättsbaserat arbetssätt behöver den komma från verksamheten, säger Maria Heimer som leder projektet. Därför utvecklar vi en modell för förändringsarbete i nära samarbete med professionen, för att arbetet ska kännas relevant inom verksamheten och modellen spridas runt om i landet. Modellen ska kunna tillämpas i olika slags kommuner, också av kommuner med mindre förutsättningar att ta sig an utvecklingsarbete.

Forskare: Maria Heimer (statsvetenskapliga institutionen)

Finansiering: 4 958 000 kr från Forte

För mer information kontakta: Maria Heimer
E-post: maria.heimer@statsvet.uu.se

RIKSBANKENS JUBILUMSFOND

Arv via Miljö: Nya ansatser för att möjliggöra ökad kunskap om hur vi som sociala, ekonomiska och politiska varelser formas av samspelet mellan genetiska och sociala faktorer.

Hur kommer de sig att en del människor har högre utbildning och bättre jobb, lever hälsosammare och längre, är mer politiskt engagerade och, i allmänhet, lyckligare än andra? En bättre förståelse för orsakerna bakom sådana sociala, ekonomiska och politiska ojämlikheter utgör kärnan i flera samhällsvetenskapliga discipliner. Samtida forskning antyder att liknande komplexa mänskliga beteenden och livschanser kan formas i ett intrikat samspel mellan gener och miljö. Kunskapen om hur dessa så kallade gen-miljö-interaktioner faktiskt ser ut är dock mycket begränsad: vilka genetiska faktorer samspelar med vilka sociala, ekonomiska och politiska faktorer, och hur? Bristen på stabila och reproducerbara framsteg på detta område har i stora delar berott på två svåröverkomliga hinder: begränsningar i de vetenskapliga metoder som funnits tillgängliga samt bristen på lämpliga data. Tanken med detta projekt är att försöka råda bot på dessa problem genom att utnyttja ett antal innovationer från den molekylära genetiken och metodologiska framsteg inom samhällsvetenskaperna i kombination med unika svenska registerdata. Syftet med projektet är sålunda att på ett robust och trovärdigt sätt undersöka hur sociala, ekonomiska och politiska attityder och beteenden formas i samspelet mellan genetiska och sociala faktorer. En bättre och djupare kunskap i dessa frågor kan också förbättra möjligheten att utveckla effektivare politiska åtgärder för att motverka samhällelig ojämlikhet.

Forskare: Sven Oskarsson (statsvetenskapliga institutionen)

Finansiering: 5 762 000 kr från Riksbankens Jubileumsfond

För mer information kontakta: Sven Oskarsson 
E-post: sven.oskarsson@statsvet.uu.se

VETENSKAPSRÅDET

Drömmen om det jämlika samhället: nostalgi eller levande vision? 

Forskare: Paula Blomqvist (statsvetenskapliga institutionen)

Finansiering: 4 247 000 kr från Vetenskapsrådet  

För mer information kontakta: Paula Blomqvist
E-post: paula.blomqvist@statsvet.uu.se