Johanna Pettersson disputerar 2 november

2018-09-27

Johanna Pettersson försvarar sin avhandling What’s in a Line? Making Sovereignty through Border Policy den 2 november kl. 13.15 i Brusewitzsalen, Östra Ågatan 19.

Johanna Pettersson Foto Tove Hellkvist

Opponent är Jussi Laine, Assistant Professor, Karelian Institute, University of Eastern Finland. Docent, Human Geography, esp. Border Studies, University of Oulu.

Betygsnämndens ledamöter är professor Kristina Boréus, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, professor Ann-Marie Ekengren, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och docent David Jansson, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.


What’s in a Line? Making Sovereignty through Border Policy

Johanna Pettersson

What’s in a Line? Vad betyder en linje? I statsvetenskapen används gränser ofta som en självklar utgångspunkt för definitionen av suveränitet: en suverän stat har kontroll över ett givet territorium, omslutet av en gräns. Men hur kan suveränitet upprätthållas genom politiska beslut som syftar till att öppna gränserna?

Johanna Petterssons avhandling tar avstamp i frågan om hur nationella gränser fungerar inneslutande och samtidigt stänger ute och kan vara både hinder och broar för dem som avser att korsa dem. Den roll som gränser spelar som markörer för statens territoriella omfattning är central för att förstå hur den moderna staten fungerar. Med utgångspunkt i detta problem fokuserar avhandlingen på den norska debatten inför införandet av ett grenseboerbevis på gränsen mellan Norge och Ryssland i juni 2012. Med detta bevis fick boende på båda sidor gränsen visumfrihet inom ett 30 kilometer brett område på vardera sida om gränsen. Ur ett norskt suveränitetsperspektiv kan denna lokala visumfrihet ses som något förbryllande: gränsen mot Ryssland är laddad med historiska, geopolitiska och ekonomiska skiljelinjer som skulle kunna göra en sådan öppenhet till en utmaning. Ändå betraktades införandet av denna politik, både i Norges politiska centrum och i det lokala gränsområdet, både som ett medel för att stärka den inre sammanhållningen i Norge genom att stärka den lokala ekonomin och som ett sätt att förbättra Norges relation med Ryssland. På så sätt kan skapandet av en visumfri zon vid denna gräns ses som ett sätt att upprätthålla (snarare än underminera), Norges territoriella suveränitet, samtidigt som gränsen blir mer öppen.

Avhandlingen visar att både centrum- och periferiperspektiv är viktiga för att studera gränspolitik. Vidare argumenterar Johanna Pettersson för att politik som rör de egna gränserna i sin tur är ett sätt för stater att manifestera och reproducera sin suveränitet.

Aktuellt vid institutionen

Johanna Pettersson disputerar 2 november

2018-09-27

Johanna Pettersson försvarar sin avhandling What’s in a Line? Making Sovereignty through Border Policy den 2 november kl. 13.15 i Brusewitzsalen, Östra Ågatan 19.

Johanna Pettersson Foto Tove Hellkvist

Opponent är Jussi Laine, Assistant Professor, Karelian Institute, University of Eastern Finland. Docent, Human Geography, esp. Border Studies, University of Oulu.

Betygsnämndens ledamöter är professor Kristina Boréus, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, professor Ann-Marie Ekengren, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och docent David Jansson, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.


What’s in a Line? Making Sovereignty through Border Policy

Johanna Pettersson

What’s in a Line? Vad betyder en linje? I statsvetenskapen används gränser ofta som en självklar utgångspunkt för definitionen av suveränitet: en suverän stat har kontroll över ett givet territorium, omslutet av en gräns. Men hur kan suveränitet upprätthållas genom politiska beslut som syftar till att öppna gränserna?

Johanna Petterssons avhandling tar avstamp i frågan om hur nationella gränser fungerar inneslutande och samtidigt stänger ute och kan vara både hinder och broar för dem som avser att korsa dem. Den roll som gränser spelar som markörer för statens territoriella omfattning är central för att förstå hur den moderna staten fungerar. Med utgångspunkt i detta problem fokuserar avhandlingen på den norska debatten inför införandet av ett grenseboerbevis på gränsen mellan Norge och Ryssland i juni 2012. Med detta bevis fick boende på båda sidor gränsen visumfrihet inom ett 30 kilometer brett område på vardera sida om gränsen. Ur ett norskt suveränitetsperspektiv kan denna lokala visumfrihet ses som något förbryllande: gränsen mot Ryssland är laddad med historiska, geopolitiska och ekonomiska skiljelinjer som skulle kunna göra en sådan öppenhet till en utmaning. Ändå betraktades införandet av denna politik, både i Norges politiska centrum och i det lokala gränsområdet, både som ett medel för att stärka den inre sammanhållningen i Norge genom att stärka den lokala ekonomin och som ett sätt att förbättra Norges relation med Ryssland. På så sätt kan skapandet av en visumfri zon vid denna gräns ses som ett sätt att upprätthålla (snarare än underminera), Norges territoriella suveränitet, samtidigt som gränsen blir mer öppen.

Avhandlingen visar att både centrum- och periferiperspektiv är viktiga för att studera gränspolitik. Vidare argumenterar Johanna Pettersson för att politik som rör de egna gränserna i sin tur är ett sätt för stater att manifestera och reproducera sin suveränitet.