Statsvetenskapliga institutionen

Barns rätt att komma till tals och socialtjänstens insatser

2017-09-29

Ny rapport av Maria Heimer och Elisabet Näsman med Joakim Palme.

Sverige står inför införlivandet av barnkonventionen. Konventionens grundpelare handlar om skydd, stöd och delaktighet för barn. Den här studien av den kommunala socialtjänstens handläggning av barnavårdsärenden visar på vikten av barns delaktighet för att insatser till skydd och stöd skall komma till stånd. Den anger också att lagstiftaren behöver precisera barn som primära brukare av socialtjänstens insatser för att inte barns välfärd skall äventyras.

Läs mer på Stiftelsen Allmänna Barnhusets sida

Den här studien av barns rätt till delaktighet, skydd och stöd i den sociala barnavården bygger på ett omfattande empiriskt material från två svenska kommuner. Den synes vara den första svenska studie som undersöker sambandet mellan barns delaktighet i den process där socialtjänstens insatser ska ge skydd och stöd för barnen och själva utformningen av insatserna.

Studien har genomförts utifrån ett teoretiskt ramverk som är förankrat i barnkonventionen och avspeglar synen på barn som kompetenta aktörer och rättighetsbärare. Barnkonventionen vilar på tre huvudpelare: delaktighet, skydd och stöd. Det finns starka skäl att undersöka hur de tre pelarna samverkar med varandra och kärnan i vårt teoretiska ramverk är att barns rätt till delaktighet i själva verket framstår som en förutsättning för att deras välfärd skall utvecklas positivt. Det gäller inte minst eftersom deras rätt till skydd och stöd kan vara avhängigt deras rätt att få sin röst hörd och beaktad.

Ett dilemma i socialtjänstens arbete med utsatta barn är att föräldrars rätt till delaktighet i praktiken kan blockera barns delaktighet. Det är särskilt problematiskt när det gäller barn som riskerar att fara illa på grund av brister i hemförhållanden och föräldraförmåga. Den här studien av ett stort antal barnavårdsfall i två svenska kommuner blottlägger bakgrunden till hur barns röster tappas bort på vägen: När socialsekreterare och familjebehandlare, för att få till stånd deras medgivande för olika insatser, går föräldrarna till mötes i deras problembeskrivning, blir inte barnen hörda och delaktiga.

Undersökningen visar också att när barnet inte får komma till tals och inte ges utrymme att påverka problembeskrivningen, tenderar utformningen av insatser att passa dåligt med de problem som kommit fram i utredningen. Studien observerar å andra sidan ett positivt samband mellan att barn får komma till tals om problemformuleringen och att skydd och stöd till barnet får en adekvat utformning i relation till barnens behov. Barn som lever i ofärd kan tyckas vara de självklara primära brukarna i den sociala barnavården, men familjeorienteringen i svensk lagstiftning och socialtjänst riskerar att leda till ett fokus på föräldrarna. De intressemotsättningar som kan råda i familjen kan därmed leda till att barnens behov och rättigheter kommer i skymundan. Inför införlivandet av barnkonventionen i svensk lagstiftning talar resultaten från denna studie för ett byte av perspektiv där barns rätt till delaktighet prioriteras.

Aktuellt vid institutionen

Barns rätt att komma till tals och socialtjänstens insatser

2017-09-29

Ny rapport av Maria Heimer och Elisabet Näsman med Joakim Palme.

Sverige står inför införlivandet av barnkonventionen. Konventionens grundpelare handlar om skydd, stöd och delaktighet för barn. Den här studien av den kommunala socialtjänstens handläggning av barnavårdsärenden visar på vikten av barns delaktighet för att insatser till skydd och stöd skall komma till stånd. Den anger också att lagstiftaren behöver precisera barn som primära brukare av socialtjänstens insatser för att inte barns välfärd skall äventyras.

Läs mer på Stiftelsen Allmänna Barnhusets sida

Den här studien av barns rätt till delaktighet, skydd och stöd i den sociala barnavården bygger på ett omfattande empiriskt material från två svenska kommuner. Den synes vara den första svenska studie som undersöker sambandet mellan barns delaktighet i den process där socialtjänstens insatser ska ge skydd och stöd för barnen och själva utformningen av insatserna.

Studien har genomförts utifrån ett teoretiskt ramverk som är förankrat i barnkonventionen och avspeglar synen på barn som kompetenta aktörer och rättighetsbärare. Barnkonventionen vilar på tre huvudpelare: delaktighet, skydd och stöd. Det finns starka skäl att undersöka hur de tre pelarna samverkar med varandra och kärnan i vårt teoretiska ramverk är att barns rätt till delaktighet i själva verket framstår som en förutsättning för att deras välfärd skall utvecklas positivt. Det gäller inte minst eftersom deras rätt till skydd och stöd kan vara avhängigt deras rätt att få sin röst hörd och beaktad.

Ett dilemma i socialtjänstens arbete med utsatta barn är att föräldrars rätt till delaktighet i praktiken kan blockera barns delaktighet. Det är särskilt problematiskt när det gäller barn som riskerar att fara illa på grund av brister i hemförhållanden och föräldraförmåga. Den här studien av ett stort antal barnavårdsfall i två svenska kommuner blottlägger bakgrunden till hur barns röster tappas bort på vägen: När socialsekreterare och familjebehandlare, för att få till stånd deras medgivande för olika insatser, går föräldrarna till mötes i deras problembeskrivning, blir inte barnen hörda och delaktiga.

Undersökningen visar också att när barnet inte får komma till tals och inte ges utrymme att påverka problembeskrivningen, tenderar utformningen av insatser att passa dåligt med de problem som kommit fram i utredningen. Studien observerar å andra sidan ett positivt samband mellan att barn får komma till tals om problemformuleringen och att skydd och stöd till barnet får en adekvat utformning i relation till barnens behov. Barn som lever i ofärd kan tyckas vara de självklara primära brukarna i den sociala barnavården, men familjeorienteringen i svensk lagstiftning och socialtjänst riskerar att leda till ett fokus på föräldrarna. De intressemotsättningar som kan råda i familjen kan därmed leda till att barnens behov och rättigheter kommer i skymundan. Inför införlivandet av barnkonventionen i svensk lagstiftning talar resultaten från denna studie för ett byte av perspektiv där barns rätt till delaktighet prioriteras.