Statsvetenskapliga institutionen

Charlotta Friedner Parrat disputerar den 7 oktober

2017-08-17

Charlotta Friedner Parrat disputerar den 7 oktober kl 13.15 i Brusewitzsalen (Östra Ågatan 19) på avhandlingen Change, Institutions, and International Organisations: Essays on the English School of International Relations.

Opponent är professor Nicholas Wheeler från University of Birmingham.
Examinator är Anders Lindbom, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet. Betygsnämndens övriga ledamöter är Linda Wedlin, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet och Ronnie Hjort, professor vid Försvarshögskolan, Stockholm. 

Change, Institutions, and International Organisations: Essays on the English School of International Relations

Charlotta Friedner Parrat, Statsvetenskapliga institutionen

Den ”engelska skolan” är en teoribildning som utmärks av sitt intresse för frågor om hur den övergripande internationella ordningen är beskaffad. I denna studie närmar sig Charlotta Friedner Parrat den engelska skolans förståelse av den internationella ordningen genom att studera skolans idéer om grundläggande internationella institutioner, såsom diplomati, stormaktsstyre och folkrätt. En central fråga, som hittills inte har besvarats tillfredsställande, är hur sådana grundläggande internationella institutioner förändras över tid. Syftet med studien är därför att utveckla teorin för att kunna studera förändring på ett meta-teoretiskt medvetet sätt. De tre artiklar som studien bygger på ska visserligen läsas som fristående, men samtliga är viktiga byggstenar för att uppnå det övergripande syftet att utveckla teorin.

De två första artiklarna analyserar den nuvarande internationella ordningen som bygger på multilateralism och internationella organisationer. De ställer frågor om hur den internationella ordningen ser ut och hur den på ett filosofiskt plan bör förstås. Den första artikeln, ”International Organization in International Society”, utgår från föreslagna reformer av Förenta Nationerna för att skissera en bild av den rådande internationella ordningen och vilka krafter som styr den. Bilden bygger på en av den engelska skolans bärande idéer, nämligen att den internationella ordningen upprätthålls av några få grundläggande institutioner såsom stormaktsstyre och suverän jämlikhet. I den andra artikeln, “On the Evolution of Primary Institutions of International Society”, utvecklas teorin för att tydligare kunna belysa hur dessa grundläggande internationella institutioner kan förändras över tid.

Den tredje artikeln, ”Change in International Society”, tar upp den meta-teoretiska frågeställningen om hur själva begreppet förändring förstås inom den engelska skolan. Dessutom diskuteras hur olika teoretiska läsningar av begreppet förändring ger upphov till olika svar på den normativa frågan om vilka förändringar som ska tolkas som förbättringar när det gäller den internationella ordningen. Slutsatsen är att följande beståndsdelar krävs för att den engelska skolan ska kunna åtstadkomma sammanhängande analyser av förändringar i det internationella samfundet: Skolans företrädare bör fortsätta att betona institutionella förändringar som historiskt signifikanta råmärken. Dessa institutionella förändringar bör förklaras i efterhand genom att den diskursiva kopplingen mellan praxis och principer synliggörs och i förlängningen antingen förstärks eller ifrågasätts. Dessutom bör den normativa frågan om vilka förändringar som är av godo ständigt hållas öppen för diskussion och ifrågasättande. Den föreslagna tolkningen av vad förändring innebär utgör ett välbehövligt tillskott till den engelska skolans arsenal, och bidrar till att tydliggöra teorins meta-teoretiska fundament. Dessutom möjliggör den liknande teoretiska undersökningar inom andra IR-teorier.

DiVA

Kommande disputationer